Inget kul att vara sjuk..

Det är inte kul att vara sjuk. Det är faktiskt riktigt riktigt tråkigt... Jag vill ut och göra saker! Jag vill göra något, typ, vad som helst.

Så jag tog lite trista inomhusbilder..

Och stackars hundar. De vill inte göra någonting annat än att vara hos mig. De väntar på att jag ska bli frisk..

Det får mig att tänka på en sak som jag läst en gång..

"Vargar tar hand om sina flockmedlemmar. Om någon är skadad, kanske i ett slagsmål med ett stort bytesdjur, kommer de andra i flocken att vårda sin kamrat tills den blir frisk eller dör. Vanligtvis stannar en av vargarna med den skadade och beskyddar den mot andra rovdjur medan resten av flocken jagar och tar med sig mat tillbaka. Detta beteende återfinns hos många andra flocklevande arter, till exempel kor och kan förklara en del "oförutsedd aggression".

Hos hundar kan man se det om man kommer nära hundägare som ligger ner. En person behöver inte vara skadad för att hunden ska vakta, det tycks som om den utlösande faktorn är den liggande ställningen. Så vare sig du närmar dig en hundägare som solbadar eller försöker hjälpa en som är skadad eller sjuk kan du bli attackerad av dennes annars så vänliga hund. Ofta räcker det med att personen som ligger sätter sig upp för att hunden ska bli vänlig igen."

Ur Drivkraft & Motivation av Anders Hallgren

Och jag kan säga. Att Chilli vaktar helt klart mig. Hade det kommit in en främmande person i rummet så hade hon inte bara skällt ut denne person, utan hon hade garanterat attackerat. Hon lämnar mig inte på hela dagen utan ligger tätt tätt intill mig och väntar på att jag ska ställa mig upp. Älskade lilla hund..

Tazza hon vill också stanna hos mig, och det gör hon också, fast hon behöver röra på sig och det vet hon! Så hon följer med på promenader frivilligt (medan man får bära ut stackars Chilli). Och när hon är inne så hoppar hon runt och busar och aktiverar sig själv genom att ha leka med en pipboll som hon bara inte kan få nog av! Det är bra att hon kan ha kul för sig själv. :)



Chilli chillar

Tazzas lilla rosetthylla. Vi är så stolta över henne. Och vi måste fixa ett bättre ställa att ha dem på, än på Sagas tavla :P. (Hästen på bilden)


Tack och lov så har jag inte tappat aptiten, än. Gelatinfritt godis ♥ ♥ ♥ ♥ ♥

Sötnosen


Jag lever iallafall!

Och jag känner mig faktiskt en aning bättre nu. Fast jag hostar hela tiden och fryser/svettas hela tiden också. Det är inte lätt. Men jag kämpar på för att bli frisk!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0