Världens bästa djur, alltså
Nu ikväll har det tränats! Hund och häst.
Nu vid 8 var det agility och lydnads träning i ridhus som vår klubb ordnat med. Skitbra! Jag var såklart där med Chilli och Tazza. Det var en massa andra hundar där, stora lydnads hundar som Tazza och Chilli inte fick hälsa på, stackarna! De som är så vana vid att hälsa på allt och alla... :P Men så kom deras border collie kompis Techno. Åh, Tazza älskar verkligen honom! Honom fick de hälsa på. Tazza är så rolig... Hon viftar inte bara på svansen, utan på hela kroppen!
Men så körde jag en liten bana med Chilli. Och det gick jättebra för att vara såhär mitt i vintern och nu när vi alla (OBS! Chilli och jag, inte Tazza) är ur form och sådär. Men hon verkade så glad över att få köra lite igen! Slalomen såg jättefin ut. :) Det har vi ju tränat så på. I början var jag lite sådär rädd för att släppa Chilli faktiskt. Jag kände på mig att eftersom hon inte fått hälsa på de andra hundarna så skulle hon dra iväg direkt för att hälsa på dem. Hon brukar inte göra det, men idag kändes det lite konstigt. Hon var så sugen på att hälsa på dem! Så jag fick värma upp lite extra länge så att hon hade full fokus på mig innan jag släppte henne. Det gick så bra så efter det då hon glömt bort de andra hundarna. :)
Tazza är aldrig några problem att släppa. Hon brydde sig inte ett skit om de andra hundarna. Hon höll sig nära mig hela tiden och sprang genom tunnlarna som en idiot (som vanligt). Hon är verkligen en tunneldåre! Hon kan inte låta bli tunnlar om de ligger framme. Hihi. Jag älskar den attityden! (Även om det kanske blir problemigt i vår framtida agilitykarriär... :P)
Men sen när jag hade kört lite med Chilli så la jag ner hindrena till väldigt låg höjd och körde en liten minibana med Tazza också. GAAAHH!!! 1 hinder och hon är lååååååångt före mig. Hon är SKITSNABB! Alldeles alldeles alldeles för snabb för mig! Och jag som trodde Chilli var snabb!!!!! Helt ärligt talat. Jämfört med Tazza så är Chilli en snigel!! (Ja, jag överdriver). Nu får jag visst lära mig att springa för livet på banan! Allt vad jag kan alltså. Det blir... intressant! Jag sprang runt där med Tazza och skrattade, hostade och flämtade. Det är inte lätt att komma igång såhär när man precis varit sjuk. Jag var verkligen inte på topp. Men vad roligt jag hade, och hundarna med. Agility är verkligen våran grej. Det ska bli kul att komma igång igen till våren. Det ser vi fram emot!
Men det är en sak som jag verkligen är stolt över idag.. Och det är hur Tazza hade 100% fokus på mig även när det är hundar runt omkring som hon inte känner och inte fått hälsa på. Hon håller sig inom en viss radie runt mig (om hon inte ser en tunnel) och har skitkul, busar med mig, springer med mig.. Med såna störningar! Okej, hon sprang faktiskt fram till en hund, eller två. :) Fast de var så nära banan då så hon kunde inte låta bli. Men när jag ropar på henne så kommer hon som ett skott! Hon är ju bara underbar. Superhund!
Och så...
Sen har det tränats häst också. Saga den vilden har fått sin första shejping session och hon.... Jag blir helt stum.. Jag har aldrig i mitt liv mött på eller tränat ett så galet smart djur! Saga är ju, somsagt, vild och orädd, nyfiken till max och bara allmänt... galen! Hon visar sig också vara värsta smartskallen! Vi tränade lite target träning och på 2 minuter fattade hon PRECIS vad som skulle göras. Nudda bunken med mulen. Nu är hon helt besatt av att nudda den där bunken och sträcker sig så långt hon kan för att nå den! Detta var då dagens magiska upplevelse!
Jag kanske gör en film? Det blir annorlunda... och det gillar vi ju!
